Start / Invånare / Inomhusmiljön i din bostad

Inomhusmiljön i din bostad

Vi vistas större delen av vår tid i bostaden, sammantaget ca 80-90% av tiden. Det innebär att de luftföroreningar vi exponeras för till största delen finns i inomhusluften. Inomhusmiljön har således stor betydelse för hur vi mår och det är flera faktorer som samverkar för att bidra till en god inomhusmiljö. Några exempel på sådana faktorer är en bra städning, fungerande ventilation och en byggnad fri från fuktskador, men även buller och ljusförhållanden påverkar hur vi mår inomhus. 


Fastighetsägaren är ansvarig för inomhusmiljön

I de flesta fall är det fastighetägaren som är ansvarig för att åtgärda brister i inomhusmiljön. Om du inte får hjälp av din hyresvärd eller bostadsrättsförening har du möjlighet att lämna in ett klagomål till oss. Fyll då i vår klagomålsblankett.

Innan du kontaktar oss ska du själv ha kontaktat din fastighetsägare eller bostadsrättsförening, eller den som orsakar störningen. De bör sedan få en viss tid på sig att undersöka problemet och föreslå en åtgärd. Kvarstår problemet kan du kontakta oss. Den som orsakar en störning ska göra det som behövs för att undvika olägenheter för omgivningen.
 
För att vi ska handlägga ditt klagomål måste den störning som du upplever vara pågående eller återkommande. Vi handlägger inte klagomål på störningar som har pågått tidigare men upphört.

Vid befogade klagomål tar vi ut en avgift för vår handläggningstid. Avgiften ställer vi den som orsakar störningen. 

Fukt och mögel 

Indikationer på fuktskador kan vara synligt mögel och/eller luktande mögel, fuktfläckar, bubblor i plastmattor, missfärgningar eller röta i trämaterial. Skadorna är dock inte alltid synliga. Trots att mögellukt ofta är karaktäristisk och genomträngande finns det risk att man vänjer sig vid den. Fuktskador i byggnader måste tas på allvar och snabbt åtgärdas.
I första hand är det fastighetsägaren som har ansvar för att kartlägga, utreda och åtgärda brister i en byggnad. I ett senare skede kan miljökontoret kontaktas.

Ventilation

Bra ventilation är viktigt för att vi ska må bra inomhus. I inomhusluften samlas föroreningar från matlagning, rökning, städning, dusch och tvätt. Rökning inomhus är den största föroreningen inomhus. För allas trevnad och hälsa, rök utomhus. Välj en plats så att röken inte drar in i grannarnas lägenheter.
Dessutom förorenas luften av till exempel koldioxid från människors utandningsluft och av ämnen som avges från möbler och byggnadsmaterial.
Med ventilation avses utbyte av förorenad luft mot "frisk" luft utifrån. För att få en bra inomhusmiljö måste luftbytet ske kontinuerligt. Grundregeln är att luft tas in i "rena" rum,
d v s sovrum och vardagsrum. Luften går ut genom ventiler i "smutsiga" rum, d v s badrum och kök. Tekniken för att åstadkomma ventilation varierar från självdragsventilation till fläktstyrd frånluftsventilation eller fläktstyrd till- och frånluftsventilation.

Otillräcklig ventilation kan t ex yttra sig som allmän kondens på insidan av fönster vintertid, instängd "tung" luft, dålig uppfångning av stekos i köket eller långvarig kvarstående kondens på badrumsspegeln efter bad och dusch.
Orsaken till dessa problem kan vara brister i drift och underhåll i form av dåligt fungerande självdrag sommartid, stillastående fläkt, avsaknad av fläkt, igensatta filter eller igensatta frånluftskanaler.

Buller

Folkhälsomyndigheten har i sina allmänna råd tagit fram riktvärden för ljudnivåer inomhus. Vanliga ljudkällor som kan upplevas som störande är ventilationsljud eller ljud från andra installationer, t.ex. element.

Temperatur 

Folkhälsomyndigheten rekommenderar en temperatur på 20–24°C inomhus. Temperaturen bör inte vara under 18°C i luften och under 15°C på golvet. Kontakta alltid först din förvaltare/fastighetsägare om du upplever problem med inomhustemperaturen. 

Elektromagnetiska fält

Vi exponeras för olika typer av elektromagnetiska fält varje dag. I våra hem använder vi elektriska apparater som ger upphov till magnetfält, och i princip över allt kan man mäta upp radiovågor från TV- och radiosändningar, trådlösa datornätverk eller basstationer för mobiltelefoni.

Man kan dela in elektromagnetska fält i två kategorier, lågfrekventa fält och radiofrekventa fält. Lågfrekventa fält uppstår kring elledningar och apparater som använder el. Radiofrekventa fält uppkommer vid all typ av trådlös kommunikation, t.ex. mellan en radiosändare och radioapparat eller en mobiltelefon och en basstation.

För de allra flesta personer är användning av mobiltelefon den enskilt största källan för exponering av elektromagnetisk strålning. För att minska exponeringen rekommenderar därför Strålsäkerhetsmyndigheten att man använder handsfree och håller mobiltelefonen ut från kroppen vid samtal.

Vill du ha mer information om inomhusmiljörelaterade besvär och praktiska tips för en bra inomhusmiljö rekommenderar vi informationen som du hittar i högerspalten!    

 

Skip Navigation Links.
Senast uppdaterad:2018-05-03